Ryttare i Bohuslän

När kvinnor blev rusthållare och kungen bakade succariebröd.

Ryttare i Bohuslän, som nu presenteras, skildrar sockenvis rusthåll samt boställen och torp i Bohuslän, deras innehavare och rusthållare vid fyra bohuslänska ryttarkompanier från indelningsverkets införande på 1680-talet till 1720-talet. Kompanierna ingick tidigare i Rutger von Aschebergs värvade kavalleriregemente. Detta förband indelades efter beslut 1684 med fyra kompanier i norra Halland och fyra kompanier i Bohuslän.

Ryttartorp, som inrättades ̶ ofta bortom ära och redlighet, var få. Men genom Lantmäterimyndighetens försorg, hamnade de fåtaliga torpen på s.k. ”Geometriska avmätningar”, något som vi idag kallar kartor. Kartorna illustrerar in- och utägor och i flera fall gårdarnas belägenhet. Ryttartorpet Djupedal under Backa hemman i Ucklums socken och tillhörande Livkompaniet är ett exempel, som visar dåtida geografiska mycket åtskilda boställen för rusthållare respektive ryttare.

En aspekt som diskuteras är om kvinnor kunde antas som rusthållare? En annan är vilka krav som ställdes på rytteriets hästar och betydelsen av underhåll och tross för kamp i ofärdstider? Läsaren får här svar på fler frågor genom denna studie.
De krig, som Sverige förde under perioden och som enheter ur regementet deltog i, får här sin historieskrivning. De bohuslänska ryttarnas insatser och krigsrörelserna i Bohuslän under det stora nordiska kriget 1700 ̶ 1718 redovisas. Uppladdningen inför fälttågen i Norge 1716 och 1718 ägnas eget kapitel. Ett utdrag ur domböcker vittnar om såväl lönskaläger som tvångsvärvningar, vägproblem, vådaeld och annat som tillhörde några av vardagslivets mer tvivelaktiga sidor liksom en del tvister mellan rusthållare och ryttare.
Den matglade läsaren får Karl XII:s recept på hur man bakar sucariebröd. Och om Rutger von Aschebergs liv och leverne berättar redaktören i ett särskilt tillägg.